Nyhet RäntorPolitik
Kan valet tvinga fram en höjd styrränta?
Söndagen den 13 september gick Sverige till val. SEB:s Robert Bergqvist varnade för att en utdragen regeringsbildning kan pressa kronan ytterligare, samtidigt som SBAB och Handelsbanken redan räknar med att Riksbanken höjer styrräntan i höst.
Uppdatering 15 oktober 2026: vid räntebeskedet den 24 september lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent.
Söndagen den 13 september gick Sverige till val. Valmyndigheten redovisar valresultatet för hela landet och ner till vart och ett av de 6 626 valdistrikten, de minsta områden där rösterna räknas. I sidans meny väljer du län, kommun eller valdistrikt och ser partiernas andel av rösterna, valdeltagandet och förändringen sedan förra valet.
Veckan före valet pekade flera ekonomer på en effekt de flesta väljare inte tänker på: kronans kurs, och därmed trycket på Riksbanken att röra styrräntan tidigare än väntat.
SEB-ekonomen ser risker med en lång regeringsbildning
Kronan kan försvagas om regeringsbildningen drar ut på tiden, menar Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB. Till Placera säger han:
“Vi har så stora utmaningar i vår omvärld, och då är det viktigt att ha en stark politisk ledning. Det får inte bli för mycket baklås i regeringsförhandlingarna.”
Bergqvist pekar på att räntedifferensen mot omvärlden redan är stor nog att synas i växelkursen: ECB:s styrränta ligger på 2,50 procent, 0,75 procentenheter över Riksbankens 1,75 procent. Enligt honom skulle det ta “tre, fyra månader” innan en fortsatt svag krona tvingar Riksbanken att agera. Fram till dess finns ett visst spelutrymme.
Inflation och kapitalbuffert inför nästa räntebesked
Snabbfakta
- Styrränta
- 1,75 % sedan 1 oktober 2025
- KPIF augusti
- 0,7 % (väntat 0,9 %)
- Kontracyklisk buffert
- Oförändrad 2 %, 11 september
- Nästa räntebesked
- 24 september 2026
KPIF-inflationen, som Riksbanken vill hålla kring 2 procent, kom in lägre än väntat i augusti. Styrräntan lämnades oförändrad även vid direktionsmötet den 20 augusti 2026. Bergqvist kommenterade augustisiffran i tidningen Market. “Jag skulle säga att det här stängde dörren helt för en höjning från Riksbankens sida i september.” Han lyfte samtidigt en annan risk: “Det jag tror möjligtvis kan stressa Riksbanken är att Europeiska centralbanken (ECB) sannolikt höjer räntan den här veckan.”
Den 11 september lämnade Riksbanken den kontracykliska kapitalbufferten oförändrad på 2 procent, med motiveringen att svenska banker är lönsamma och har goda likviditets- och kapitalbuffertar trots ett osäkert omvärldsläge. Beskedet handlar om finansiell stabilitet, inte om bolåneräntorna direkt. Riksbankens nästa penningpolitiska besked, inklusive ett eventuellt styrräntebeslut, kommer den 24 september.
Bankernas ränteprognoser för hösten
Handelsbankens egen prognos, uppdaterad den 9 september, räknar med oförändrad ränta både den 24 september och den 4 november, men en höjning till 2,0 procent den 16 december. SBAB:s chefsekonom Robert Boije går längre och räknar med två höjningar redan i höst, skriver SVT: “Vi svänger nu i vår prognos och lägger in två höjningar av styrräntan redan före årsskiftet”, alltså i november och december, till 2,25 procent.
Bankerna är alltså oense om tempot, men inte om riktningen. Ingen av dem väntar sig en höjning redan vid räntebeskedet den 24 september. SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén sammanfattade läget vid det senaste oförändrade beskedet: “Det är motstridiga uppgifter de har att väga mot varandra. Då är det helt klart logiskt att stå still där man är.”
Så kan valet påverka svenskarnas bolånekostnader
Valresultatet kan få betydelse för boräntorna på två sätt, via kronan och via skattepolitiken:
- Via kronan. En utdragen regeringsbildning riskerar att försvaga kronan ytterligare. En svagare krona gör importerade varor dyrare, vilket kan driva upp inflationen och öka trycket på Riksbanken. Enligt Bergqvist är effekten inte omedelbar, och han räknar med flera månader innan en fortsatt kronförsvagning i så fall slår igenom i ett räntebeslut.
- Via skattepolitiken. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill införa en bankskatt för att pressa ner bankernas räntemarginaler, enligt SVT:s genomgång. Moderaterna kallar förslaget en “bolåneskatt” och räknar med att den höjer räntekostnaden med 7 000 kronor för ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån. Här handlar det inte om styrräntan utan om vilket parti som får forma bankregleringen efter valet.
Vad en räntehöjning betyder för bolån och sparande
Riksbankens nästa steg efter valet är osäkert, eftersom både regeringsbildningen och kronans kurs kan påverka beslutet. Både SBAB och Handelsbanken spår ändå minst en höjning av styrräntan före årsskiftet.
Den rörliga bolåneräntan följer styrräntan nära och stiger därför först om Riksbanken höjer. De bundna räntorna har ofta redan räknat in en del av de väntade höjningarna.
Båda bankernas prognoser innebär höjningar med 0,25 procentenheter åt gången. Om den rörliga räntan stiger lika mycket kostar ett bolån på tre miljoner kronor 7 500 kronor mer per år, eller 625 kronor i månaden, före ränteavdrag. Med lånekalkylatorn kan du räkna på ditt eget lån.
För den som sparar kan en höjning ge högre sparränta, men sparräntorna har historiskt följt styrräntan med viss fördröjning.
Vanliga frågor om styrräntan och valet
Vad är styrräntan just nu?
Styrräntan ligger på 1,75 procent i september 2026, oförändrad sedan den 1 oktober 2025. Aktuell nivå och hela historiken finns på sidan om styrräntan.
Höjs styrräntan i höst?
Handelsbanken och SBAB tror på en höjning före årsskiftet. Handelsbanken räknar med 2,0 procent i december, och SBAB med höjningar i november och december till 2,25 procent.
Kan valresultatet leda till högre bolåneräntor?
Ja, på två sätt: via kronan, om en utdragen regeringsbildning försvagar den, och via en bankskatt, om en sådan införs. Moderaterna räknar med att bankskatten höjer räntekostnaden med 7 000 kronor för ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån.
Vad sa Robert Bergqvist om kronan och valet?
SEB:s seniorekonom varnade för att en utdragen regeringsbildning kan försvaga kronan ytterligare. Han menade också att räntedifferensen mot ECB redan är tillräckligt stor för att synas i växelkursen, men att effekten på ett svenskt räntebeslut tar månader, inte dagar.
Källor
- Riksbanken – Riksbanken behåller det kontracykliska buffertvärdet på 2 procent
- Market.se – Oväntat låg inflation minskar risken för räntehöjning
Ranta.nu ger inte finansiell rådgivning. Kontrollera alltid räntan och villkoren hos banken innan du lånar eller sparar.
Publicerad: