Marknadsränta

Statsobligation 10 år just nu

3,14 % 30 oktober 2026 · riksbank.se

Svenska statsobligationsräntor över tid

Tabellen visar de senaste 60 dagliga noteringarna.

Lång och kort marknadsränta

Marknadsräntor delas i två ändar, och de drivs av olika saker. Den korta änden, alltså statsskuldväxlar och bankernas räntor sinsemellan med löptider från dagar upp till ett år, följer styrräntan tätt. Riksbanken bestämmer i praktiken priset på korta pengar, så där finns lite att gissa om.

Den långa änden är något annat. En ränta på tio år kan inte följa dagens styrränta, för ingen vet vad den är om fem år. I stället är den ett vägt genomsnitt av allt marknaden tror om styrräntan och inflationen under hela perioden, plus en ersättning för att binda upp pengarna så länge. Därför kan den långa räntan stiga samma dag som Riksbanken sänker: sänkningen var väntad, men marknaden reviderade upp sin syn på åren därefter.

När någon säger den långa marknadsräntan i bestämd form avses nästan alltid räntan på en tioårig statsobligation. Tioårsräntan är standardreferensen: samma löptid används i alla länder, vilket gör att svenska räntor går att jämföra med tyska och amerikanska, och det är den siffran den här sidan visar överst.

Räntekurvan säger mer än nivån

Läser man bara en marknadsränta får man en nivå. Läser man flera löptider samtidigt får man en riktning, och det är den som är värd något. Avståndet mellan tvåårsräntan och tioårsräntan kallas räntekurvans lutning.

Ligger de långa räntorna över de korta lutar kurvan uppåt, och marknaden räknar med högre räntor eller högre inflation framåt. Så ser det normala läget ut. Ligger de långa under de korta är kurvan inverterad: marknaden väntar sig sänkningar, ofta för att den räknar med en svagare ekonomi. I grafen ovan syns det som att de färgade linjerna byter plats med varandra, och de bytena inträffar sällan utan att något händer i ekonomin ett eller två år senare.

Statsobligation och bostadsobligation

En obligation är ett lån i värdepappersform. Räntan på en statsobligation, alltså svenska statens upplåning, är den mest bevakade av dem alla, eftersom staten anses vara den säkraste låntagaren i landet. Allt annat prissätts mot den: en låntagare med högre risk får betala statsobligationsräntan plus ett påslag. Påslagets storlek är hela skillnaden mellan billig och dyr upplåning, och det är därför räntan på företagslån följer samma kurva som statens men alltid ligger över den.

En bostadsobligation är motsvarigheten för bolåneinstituten. Med den lånar de upp de pengar de sedan lånar ut som bundna bolån, och säkerheten är låntagarnas bostäder. Skillnaden mot statsobligationen med samma löptid är påslaget för den risken. Av just det skälet ligger bostadsobligationen med i grafen: den är närmast en prislapp på bankens inköpspris för ett femårigt bolån.

Räntan på en obligation rör sig omvänt mot dess pris. Stiger efterfrågan faller räntan, och tvärtom. Marknadsräntorna kan därför ändras varje bankdag medan styrräntan ligger stilla i månader.

Därför spelar marknadsräntan roll för ditt bolån

Bankernas rörliga bolåneräntor följer i huvudsak styrräntan. De bundna följer i stället marknadsräntorna för motsvarande löptid, eftersom banken själv måste låsa sin finansiering lika länge. Vill banken låna ut bundet i fem år måste den först låna in bundet i fem år, och det priset är bostadsobligationen.

Det förklarar varför en femårig bindning ibland kan bli billigare än en rörlig ränta, trots att den är trögare. Marknaden räknar då med att räntorna ska ner, och det priset syns i bostadsobligationen långt innan det syns i bankens listränta.