Inflation

Prisökningen de senaste tolv månaderna, mätt som KPIF

1,50 % avser september 2026 · scb.se

Prisutvecklingen i Sverige sedan 1988

Tabellen visar inflationen (KPIF) månad för månad sedan oktober 2023.

KPI och KPIF: varför det finns två mått

KPI, konsumentprisindex, mäter hur priserna på det hushållen köper förändras, och där ingår räntorna på bolån. Höjer Riksbanken styrräntan för att dämpa prisökningarna stiger bolåneräntorna, och då stiger KPI av själva höjningen.

KPIF räknar med oförändrade bolåneräntor och visar prisutvecklingen utan den effekten. Det är KPIF som Riksbankens mål gäller. Siffran, grafen och tabellen ovan visar KPIF som förändring mot samma månad året före.

Så bromsar styrräntan prisökningarna

När inflationen stiger drabbas plånboken direkt genom högre priser på mat, drivmedel och el. För att bromsa den utvecklingen höjer Riksbanken sin styrränta, vilket gör det dyrare för vanliga banker att låna pengar av Riksbanken.

Bankerna höjer i sin tur räntan på dina bolån och andra lån. När lånen blir dyrare handlar hushåll och företag mindre, och då stiger priserna långsammare. Ligger inflationen under målet kan Riksbanken i stället sänka räntan.

Styrräntan är Riksbankens viktigaste verktyg, men den verkar med fördröjning. En ändrad styrränta får störst effekt på prisökningstakten efter ett till två år, och därför rör sig de två kurvorna i grafen ovan inte i takt.

Så påverkar inflationen ditt sparande

Inflation fungerar som en osynlig avgift på dina sparade pengar. Har du dem på ett bankkonto utan ränta krymper köpkraften i sparandet för varje år som går.

Pengarna växer i verkligt värde bara när räntan är högre än inflationen. Med 3 procents sparränta och 4 procents inflation blir beloppet på kontot större, men du kan köpa mindre för det. Räntan när prisökningen räknats bort kallas realränta, och i exemplet är den ungefär minus 1 procent.

Jämför bankernas sparräntor med KPIF-siffran ovan, så ser du om ditt sparande ger en positiv realränta.

Det moderna inflationsmålet föddes på 1990-talet

Nya Zeeland blev 1990 det första landet med ett inflationsmål i siffror, och Sverige blev ett av de första att följa efter. I början av 1990-talet var kronan knuten till ecun, föregångaren till euron, och den fasta kronkursen skulle hålla prisökningarna i Sverige lika låga som i länder som Tyskland.

Under en djup ekonomisk kris tvingades Sverige den 19 november 1992 att överge den fasta kronkursen. I januari 1993 meddelade Riksbanken i stället ett mål på 2 procent per år, då mätt med KPI, och målet började formellt gälla 1995. Sedan 2017 mäts det med KPIF.

Målet är 2 procent och inte noll av två skäl, enligt Riksbankens egen förklaring. Löner sänks sällan, men med en låg inflation kan lönerna i en bransch ändå anpassas genom att stiga långsammare än priserna. När priserna stiger 2 procent om året ligger dessutom alla räntor högre än om priserna stod still, så Riksbanken har mer utrymme att sänka styrräntan i en lågkonjunktur.