Snittränta eller listränta: vilken gäller?

När du jämför bolån möter du två siffror från samma bank, och de är sällan lika. Att förstå skillnaden är det enklaste sättet att undvika att jämföra äpplen med päron.

Listräntan är skyltpriset

Listräntan är den ränta banken annonserar. Den är offentlig, lätt att hitta, och i praktiken en utgångspunkt för en förhandling snarare än ett pris. För en kund med god ekonomi och låg belåningsgrad slutar samtalet nästan alltid under listräntan.

Snitträntan är vad kunderna faktiskt fick

Snitträntan är genomsnittet av de räntor bankens kunder verkligen fick under en månad — nya lån och lån som fått villkorsändring. Den speglar alltså utfallet, inte erbjudandet.

Finansinspektionen kräver sedan 2015 att bolånebanker publicerar sin snittränta varje månad, senast fem arbetsdagar efter månadsskiftet. Det är därför snitträntan är det enda måttet som går att jämföra rakt av mellan banker.

Skillnaden är ditt förhandlingsutrymme

Ligger en banks snittränta 0,8 procentenheter under listräntan betyder det att genomsnittskunden förhandlade bort 0,8 procentenheter. Det är en indikation på hur mycket som brukar gå att flytta — inte ett löfte om vad just du får.

En liten skillnad mellan list och snitt betyder oftast att banken tillämpar enhetliga villkor. En stor skillnad betyder att det lönar sig att fråga.

Jämför snittränta mot snittränta

Välj bank på snitträntan. Använd sedan listräntan som referens för hur mycket utrymme som brukar finnas i samtalet.

Att jämföra en banks listränta mot en annans snittränta ger ett svar som ser tydligt ut men inte betyder något, ungefär som att jämföra ett annonserat pris med ett rabatterat.

Din egen ränta avgörs av belåningsgrad, ekonomi och hur mycket av ditt sparande och övriga engagemang du samlar hos banken.

Båda måtten utgår från dagens styrränta – rör sig den, rör sig förhandlingsutrymmet med. Läs om vad som kan påverka styrräntan i höst.