Kan valet tvinga fram en höjd styrränta?

På söndag den 13 september går Sverige till val. Samma vecka pekar flera ekonomer på en effekt de flesta väljare inte tänker på: kronans kurs, och därmed trycket på Riksbanken att röra styrräntan tidigare än väntat.

Placera-analysen: kronan riskerar ny press

I en analys hos Placera pekar SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist ut en utdragen regeringsbildning som en riskfaktor för kronan:

“Vi har så stora utmaningar i vår omvärld, och då är det viktigt att ha en stark politisk ledning. Det får inte bli för mycket baklås i regeringsförhandlingarna.”

Bergqvist pekar på att räntedifferensen mot omvärlden redan är stor nog att synas i växelkursen: ECB:s styrränta ligger på 2,50 procent, 0,75 procentenheter över Riksbankens 1,75 procent. Enligt honom skulle det ta “tre, fyra månader” innan en fortsatt svag krona tvingar fram ett svenskt agerande – ett visst spelutrymme, inte ett omedelbart vägskäl.

Läget just nu: inflation, kapitalbuffert och nästa besked

KPIF-inflationen kom in lägre än väntat i augusti, och styrräntan lämnades oförändrad även vid direktionsmötet den 20 augusti 2026. Bergqvist kommenterade augustisiffran: “Jag skulle säga att det här stängde dörren helt för en höjning från Riksbankens sida i september.” Han lyfte samtidigt en annan risk: “Det jag tror möjligtvis kan stressa Riksbanken är att Europeiska centralbanken (ECB) sannolikt höjer räntan den här veckan.”

Den 11 september lämnade Riksbanken den kontracykliska kapitalbufferten oförändrad på 2 procent, med motiveringen att svenska banker är lönsamma och har goda likviditets- och kapitalbuffertar trots ett osäkert omvärldsläge. Beskedet handlar om finansiell stabilitet, inte om bolåneräntorna direkt. Riksbankens nästa penningpolitiska besked, inklusive ett eventuellt styrräntebeslut, kommer den 24 september.

Vad bankerna tror om hösten

Handelsbankens egen prognos, uppdaterad den 9 september, räknar med oförändrad ränta både den 24 september och den 4 november – men en höjning till 2,0 procent den 16 december. SBAB:s chefsekonom Robert Boije går längre och räknar med två höjningar redan i höst: “Vi svänger nu i vår prognos och lägger in två höjningar av styrräntan redan före årsskiftet” – i november och december, till 2,25 procent.

Bankerna är alltså oense om tempot, men inte om riktningen. Ingen av dem pekar på mötet den 24 september som det som utlöser en höjning. SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén sammanfattade läget vid det senaste oförändrade beskedet: “Det är motstridiga uppgifter de har att väga mot varandra. Då är det helt klart logiskt att stå still där man är.”

Hur valet kan påverka dina räntor

Valresultatet kan påverka boräntorna på två skilda sätt:

• Via kronan. En utdragen regeringsbildning riskerar att försvaga kronan ytterligare. En svagare krona gör importerade varor dyrare, vilket kan driva upp inflationen och öka trycket på Riksbanken. Enligt Bergqvist är effekten inte omedelbar – han räknar med flera månader innan en fortsatt kronförsvagning i så fall slår igenom i ett räntebeslut.
• Via skattepolitiken. S, V och MP vill införa en bankskatt för att pressa ner bankernas räntemarginaler. Moderaterna kallar förslaget en “bolåneskatt” och räknar med omkring 7 000 kronor högre årlig räntekostnad för ett genomsnittshushåll om den införs. Här handlar det inte om styrräntan utan om vilket parti som får forma bankregleringen efter valet.

Vad betyder det för dig som har bolån eller sparande?

Ingenting är beslutat i förväg, och Riksbankens nästa ordinarie besked kommer inte förrän den 24 september. Men SBAB och Handelsbanken räknar båda med en höjning i vinter, med störst effekt på rörlig ränta. Bundna räntor prisar ofta in en del av förväntningarna i förväg, och sparräntor följer historiskt sett styrräntan med viss fördröjning.

Vanliga frågor om styrräntan och valet

Vad är styrräntan just nu? 1,75 procent, oförändrad sedan den 1 oktober 2025. Aktuellt värde och hela historiken finns på /styrranta.

Höjs styrräntan i höst? Inget är avgjort. Handelsbankens egen prognos pekar på oförändrat både i september och november, men en höjning till 2,0 procent i december. SBAB räknar med samma riktning men snabbare, med höjningar redan i november och december till 2,25 procent.

Kan valresultatet leda till högre bolåneräntor? På två sätt: indirekt via kronan, om en utdragen regeringsbildning försvagar den ytterligare, och direkt via skattepolitiken, om en bankskatt som M räknar med höjer boräntekostnaden med runt 7 000 kronor om året införs efter valet.

Vad sa Robert Bergqvist om kronan och valet? Att en utdragen regeringsbildning riskerar att försvaga kronan ytterligare, och att räntedifferensen mot ECB redan är tillräckligt stor för att synas i växelkursen – men att effekten på ett svenskt räntebeslut tar månader, inte dagar.