Statsobligation
En statsobligation är ett lån till svenska staten i värdepappersform. Eftersom staten räknas som landets säkraste låntagare fungerar räntan på den som referens: alla andra låntagare betalar statsobligationsräntan plus ett påslag för sin risk.
Staten lånar inte i bank. Riksgälden ger i stället ut obligationer som placerare köper, med ett fast belopp tillbaka på ett bestämt datum. Löptiderna sträcker sig från två år upp till flera decennier, och de vanligaste svenska riktmärkena är två, fem och tio år.
Räntan rör sig omvänt mot priset. Vill många köpa stiger priset, och då sjunker den ränta köparen får. Det är därför en statsobligationsränta kan falla en dag när oron ökar, trots att ingenting hänt med Riksbankens ränta. Handeln pågår varje bankdag, medan styrräntan ligger stilla i månader.
Att staten anses säkrast betyder inte att den betalar minst i alla lägen, men den betalar alltid mindre än någon annan svensk låntagare med samma löptid. Skillnaden mot en bostadsobligation är marknadens pris på risken i bolånestocken, och den skillnaden vidgas när bostadsmarknaden oroar sig.
Den tioåriga statsobligationen är den mest citerade räntesiffran i svensk ekonomi. Den kallas ofta bara tioåringen eller den långa räntan, och används som jämförelse mellan länder eftersom samma löptid finns överallt.
Andra ord för samma sak: statspapper, obligationslån.