Ränteskillnadsersättning

Ränteskillnadsersättning är det banken får ta ut när du löser ett bundet lån före bindningstidens slut. Den ska täcka bankens ränteförlust och inte straffa dig, så den kan bli noll när räntorna har stigit.

Binder du räntan har banken låst sin egen finansiering lika länge. Löser du lånet i förtid sitter banken kvar med den kostnaden, och konsumentkreditlagen ger den rätt att få mellanskillnaden ersatt.

För bolån sätter lagen ett tak för ersättningen. Har räntan bundits den 1 juli 2025 eller senare jämförs en marknadsränta, swapräntan, vid två tillfällen: när bindningstiden började och i dag, för den tid som återstår. Swapräntan gäller avtal där parter byter räntebetalningar med varandra. Din egen avtalade ränta ingår inte. Är räntan i dag högre än när bindningstiden började blir ersättningen noll.

Var räntan redan bunden den 1 juli 2025 gäller den äldre regeln tills bindningstiden löper ut. Då jämförs din avtalade ränta med räntan på en bostadsobligation med samma återstående löptid, ökad med en procentenhet.

För andra lån än bolån får ersättningen vara högst en procent av det belopp du betalar i förtid, eller en halv procent om mindre än ett år återstår av löptiden.

Konsekvensen är att kostnaden att lösa ett bundet lån i praktiken beror på vilket håll räntorna gått åt sedan du band. Har de fallit kan beloppet bli stort; har de stigit kan det försvinna helt.

På ett lån med rörlig ränta får ingen ränteskillnadsersättning tas ut. Det är en av de verkliga skillnaderna mellan bundet och rörligt, vid sidan av räntesatsen.

Andra ord för samma sak: lösenavgift, förtidslösen.