Räntenetto

Räntenetto är ränteintäkter minus räntekostnader, räknat i kronor. Ordet används mest om banker, och då är det vad banken får in i ränta på sina lån minus vad den betalar i ränta på sparpengar och egen upplåning.

Räntenettot är den viktigaste intäktskällan för de flesta svenska banker, viktigare än till exempel avgifter och provisioner, enligt Finansinspektionen.

Ett räkneexempel

Ett förenklat exempel: banken lånar ut 1 000 000 kronor till 3 procents ränta och får 30 000 kronor om året i ränteintäkter. Pengarna har banken fått in från sparare, som den betalar 1 procent i ränta, och det kostar 10 000 kronor om året. Då blir räntenettot 20 000 kronor om året.

Uttryckt i procent kallas räntenettot räntenettomarginal. Finansinspektionen räknar den som räntenettot delat med allt banken får ränta på, till exempel utlåningen och pengar hos Riksbanken. I exemplet blir marginalen 2 procent. I verkligheten är den ett snitt för hela banken, inte marginalen på ett enskilt lån.

Därför tjänar bankerna mer när styrräntan stiger

Bankerna får ränta både på sina lån och på pengar de har placerade hos Riksbanken, och den räntan följer styrräntan. När styrräntan höjdes 2022 och 2023 steg ränteintäkterna mer än räntekostnaderna. De tre storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank hade första halvåret 2023 ett sammanlagt räntenetto som var 54 procent högre än ett år tidigare, enligt Finansinspektionen.

Banken tjänar också mer när den höjer låneräntan mer än sparräntan. Bankerna höjer sparräntan olika mycket, så det lönar sig att jämföra sparräntorna när styrräntan stiger.

Negativt räntenetto i företag

Har ett företag högre räntekostnader än ränteintäkter har det ett negativt räntenetto. Enligt inkomstskattelagen är avdraget för det begränsat varje år, till högst 30 procent av resultatet före räntor och avskrivningar. Företaget kan i stället välja att dra av upp till fem miljoner kronor.